Hur du finansierar ett företagsförvärv
Är det dags för ett nytt förvärv? Undrar du över hur du ska finansiera det? När du ska köpa ett bolag finns det en mängd olika finansieringsmöjligheter. Nedan reder vi ut och listar ett par olika alternativ.
Egen insats
Ett företagsförvärv kan liknas vid ett bostadsköp, då du i båda fallen måste stå för en del av betalningssumman. Hur stor procentandel den egna insatsen måste vara beror på långivaren. Banker kan exempelvis gå in och finansiera mellan 50 och 75 procent, i normala fall. Sedan finns det alternativa finansieringskällor som kan användas, utöver den egna insatsen. En vanligt förekommande struktur är ett banklån som ligger i botten, ägarrevers eller annan finansiär som junior finansiering och sist men inte minst, eget kapital i toppen.
Säljarrevers
Med säljarrevers menas att en ekonomisk uppgörelse skett, mellan köpare och säljare av bolaget, där köparen betalar delar av köpeskillingen över tid. I praktiken betyder detta att säljaren erbjuder en kredit med en avbetalningsplan. Lösningen innebär att en del av köpeskillingen betalas direkt av köparen, medan resterade belopp betalas med framtida vinster. Denna lösning ses som fördelaktig för båda parterna. Du behöver inte betala hela summan direkt, samt att förutsättningen för en lyckad överlämning förstärks. Ur säljarens perspektiv står betalningen över tid i direkt positiv relation till hur bra det går för dig. Slutsatsen är att en säljarrevers försäkrar att båda parterna har samma incitament för bolagets kommande tillväxt, även efter förvärvet.
Lån – i olika nivåer
Utöver den egna insatsen och säljarreversen finns det ofta behov av en komplettering, för att komma upp i det totala beloppet. Där kommer externa finansiärer in i bilden. Detta är i normalfallet ett banklån, som delas in i olika lager, vilka benämns som säkerställd eller efterställd skuld i kapitalstrukturen. Detta kan liknas vid ett bostadsköps nivåer av topp-och bottenlån.
Säkerställd skuld – senior finansiering
Säkerställd skuld går även under namnet ”senior skuld” och kan i denna mening ses som ett bottenlån för ett bostadsköp. Vid ett säkerställt lån har låntagaren i de flesta fall en säkerhet i from av en fast tillgång. I de fall där låntagaren inte betalar, kan banken lägga beslag på säkerheten och sälja denna för att täcka upp skulden. Risken för detta lån anses som förhållandevis låg, vilket resulterar i lägre räntor. Slutligen sker räntebetalningarna och amortering vanligtvis kontinuerligt över belåningstiden.
Efterställd skuld – junior finansiering
En annan nivå av lån är efterställd skuld som även benämns som junior finansiering. Det som skiljer på efterställd skuld och säkerställd skuld är i vilken prioriteringsordning skuldfordringarna betalas av, när ett bolag mot förmodan går i konkurs eller likvidation. Efterställd skuld har låg prioritet, vilket i sin tur innebär att denna först återbetalas efter den säkerställda skulden är återbetald. Detta resulterar i en högre risk för finansiären. I många fall är dessa lån amorteringsfria, men har en ränta som ökar på den totala skulden, en så kallad pay-in-kind-ränta, vilken betalas efter förfallodagen av lånet.
Obligationer
Slutligen kan obligationer även ses som ett lån, då innebär det att staten eller företaget utfärdar eller säljer obligationer. Därefter betalar staten eller företaget i fråga avkastningsränta till ägaren av obligationen. Sammanfattningsvis har obligationerna en löptid, i likhet med ett banklån, och förfaller när investeringsbeloppet är återbetalt till långivaren.
